Vasily Grigorevich Perov (Russian; real name Vasily Grigorevich Kridener ; 2 January 1834 (21 December 1833 Old Style) - 10 June (29 May Old Style) 1882) was a Russian painter and one of the founding members of Peredvizhniki, a group of Russian realist painters. Vasily Perov was born 2 January 1834 (21 December 1833 Old Style) in Tobolsk, being the illegitimate son of procurator, baron Grigory Karlovich Kridener. After completing a course at Arzamas uezd school, he was transferred to the Alexander Stupin art school also located in Arzamas. In 1853 he was admitted to the Moscow School of Painting, Sculpture and Architecture, where he learned from several renowned artists. In 1856 he was awarded with a minor silver medal for his sketch of a boy's head, presented to the Imperial Academy of Arts. Later the Academy gave him many other awards: in 1857 a major silver medal for Commissary of Rural Police Investigating, a minor golden medal for the Scene on a Grave and the Son of a Dyak Promoted to First Rank, and in 1861 a major golden medal for Sermon in a Village. After receiving the right to a state-paid trip abroad together with a golden medal, in 1862 Perov went to Western Europe, visiting several German cities, and then Paris. During this time he created paintings depicting scenes from European street life, such as the Vendor of statuettes, the Savoyard, the Organ-Grinder in Paris, the Musicians and the Bystanders, and the Paris Ragpickers. Returning to Moscow early, from 1865 to 1871 Perov created his masterpieces The Queue at The Fountain, A Meal in the Monastery, Last Journey, Troika, the Lent Monday, Arrival of a New Governess in a Merchant House, the Drawing Teacher, A Scene at the Railroad, the Last Tavern at Town Gate, the Birdcatcher, the Fisherman, and the Hunters at Rest.   Related Paintings of Wassilij Grigorjewitsch Perow :. | Beatrice | Christ Embracing St.Bernard | The Baron de Besenval in his Study | The Apparition of Apostle St Peter to St Peter of Nolasco | Hercules and the Lernaean Hydra |
Related Artists:
HORENBOUT, Gerard
Flemish Northern Renaissance Painter and Manuscript Illuminator, ca.1465-1541 Painter, designer, scribe and cartographer. He may have been the pupil of Li?vin de Stoevere ( fl 1463), the only painter of the five artists who guaranteed his admission fee into the guild of painters and illuminators in Ghent in 1487. Horenbout became a versatile and productive artist, painting altarpieces, portraits and illuminated manuscripts and designing tapestries and stained-glass windows. He also collaborated with the nuns of the convent of Galilee near Ghent in making a model garden with flowers made of cloth that he delivered to Margaret of Austria, Regent of the Netherlands, at her court in Mechelen. He seems to have achieved a degree of wealth commensurate with his output: in 1503 he acquired a house
Henrietta Ronner-Knip
fr.1821-1909
georg von rosen
Johan Georg Otto von Rosen, född 13 februari 1843 i Paris, död 1923 i Stockholm, var en svensk konstnär och greve av ätten von Rosen. Han målade i den akademiska stilen, till stor del historiemåleri och porträtt. Han var professor vid Konstakademien 1880-1908 och dess direktör 1881-1887 samt 1893-1899. Som konstakademiens direktör kom han i stark konflikt med den nya generation av konstnärer som krävde reformer av akademiens utbildning och utställningsverksamhet, de så kallade opponenterna. Georg von Rosen föddes i Paris 1843 som son till generalkonsuln greve Adolf Eugene von Rosen (kallad "de svenska järnvägarnas fader") och hans hustru Euphrosyne Rizo-Rangabe. Hans första levnadsår förflöt i Paris, varifrån familjen flydde till Sverige under februarirevolutionen 1848. Han studerade 1855-1861 vid Konstakademien i Stockholm. 1862 besökte Rosen världsutställningen i London där han lärde känna belgaren Henri Leys' arbeten, målningar med scener från medeltiden och renässansen målade i ålderdomlig stil. Dessa verk gjorde ett stort intryck på von Rosen. Han skrev själv Stående hvarje dag i flere timmar, försjunken i åskådandet af dessa om en snart sagdt öfvermänsklig intuition vittnande bilder, som likväl flertalet i den stora hopen med likgiltighet skred förbi, drömde jag mig tillbaka in i en hänsvunnen tid och för mina yttre ögon försvann hela den öfriga utställningen, den omgifvande mängden, ja hela den existerande verlden! Då jag lemnade London, var jag på 14 dagar vorden 300 år äldre. Rosen uppsökte följande året mästaren i Antwerpen och tillbringade en tid i hans umgänge och i hans atelje. Återkommen till Sverige, inspirerad av mötet, målade han Sten Sture d.ä. intåg i Stockholm. Den medeltida stadsmiljön med det noggranna återgivandet av stenläggningen och den närmast osannolika rikedomen på byggnadsdetaljer känns igen från Leys målningar. von Rosen belönades med kunglig medalj för målningen, och blev hyllad och uppskattad av Oscar II på grund av bildspråket, som i hög grad uttryckte den oscarianska epokens ideal. Samma år begav han sig ut på resa och besökte Egypten, Palestina, Syrien, Osmanska riket, Grekland och Ungern där han studerade måleri. 1866 vistades han ett år i Rom och vistades sedan åter hos Leys fram till dennes död 1869. Därefter studerade han i Menchen under Karl Piloty och reste sedan vidare till Italien innan han återkom till Sverige 1871. Efter hemkomsten målade han Erik XIV och Karin Månsdotter. 1872 blev han ledamot av Konstakademien, 1874 blev han vice professor, 1879 kammarherre och 1880 professor i figurteckning och målning. 1881-1887 samt 1893-1899 var han direktör för Akademins läroverk. 1892-1900 var han även ordförande i Nordiska samfundet till bekämpande av det vetenskapliga djurplågeriet, numera Djurens Rätt. Han avled 1923 och förblev ogift under hela sitt liv.